Hönsens entré på torpet

Nu är dom äntligen här! I lördags hämtade vi en tupp på Hemsön och två hönor i Stigsjö. Alla Hedemorahöns så klart, som vi hade planerat. Färden gick bra och hönsen sa inte så myckte, nått litet skrock då och då bara. Vid hemkomsten blev det däremot stora ögon. Dom gick runt och glodde på varandra ett tag sen så var det bra med det och familjelivet kunde börja. Tuppen har fått namnet Mr Tweedy och hönorna heter Helga (svart m brun krage) och Hillevi (svart). Helga visade sig vara en riktig myspropp och satt lugn och stilla i allas knä och lät sig klappas. Hillevi är lite mer reserverad och går runt och låter som en liten kattunge ungefär. Hemskt gulligt. Tuppen är lugn och snäll men kanske inte nån knähund...än iaf. På söndagmorgon var spänningen stor på om vi skulle få vårt första ägg. Det fick vi...men tyvärr hade hönan (vem det nu var) inte behagat att gå ner från sittpinnen för att värpa så ägget låg i bitar på "bajsskivan". Jaja, alla kan ju göra misstag. I går, måndag, däremot fick vi ett helt och mycket vackert ägg som C mumsade i sig till frukost imorse. Högtidligt var det ska ni veta! Hönorna verkar trivas och sprätter runt som hönor ska, både inne och ute. Idag gjorde dom sin längst utflykt hittills under ett lågmält kacklande och blängande. Mycket underhållande att se på! Imorgon ska vi hämta några hönor till. Det blir också en svensk lantras, nämligen Åsbohöns. Vet inte riktigt hur många det blir men iaf två är det väl tänkt. Sen får vi se vad vi fyller på med eftersom. Det är iaf ett som är säkert, det är riktigt roligt att vara hönsägare och väldigt rogivande att bara sitta och småprata med dom och se vad dom hittar på. Hundarna går och blänger lite fundersamt på sina nya hyresgäster och katten Holmfrid gör stora ögon men håller sig på behörigt avstånd.